INTERVJU: JESPER STERN

Jag minns mitt första möte med Jeppe ganska väl. Jag gick nog i årskurs 8 och massa äldre killar från Stockholmstrakterna var på besök i Brädcentralen i Örebro. Bland alla åkare stod Jesper ut ganska väl. Förutom den gigantiska snusen under hans läpp hade han ganska långt flottigt hår som låg inbakat under en bak och fram vänd truckerkeps. Jesper försökte flera gånger med en 180 till feeblegrind ner för en utav ledgearna i hallen. Det slutade dock med en sjukt stukad fot och ett besök på Universitetssjukhusett för Jeppes del. Det var många år sen.



Idag har Jeppe betydligt kortare hår och den som någonsin stiftat bekantskap med honom vet att killen har ett guld av hjärta. Hans passion för cyklingen syns tydligt i varje tramptag han tar Förutom att vara en sjukt jordnära stockholmare som är en jävel på att cykla så driver också Jeppe tumultbmx.com som är lite utav hans privata blog och hemsida för team Tumult. Parallellt med hemsidan har också Jepper filmat och producerat två DVD-filmer som är av allra finaste kaliber. Här under följer ett par intressanta frågor jag ställde till Jeppe.

// Badjo

Hur är läget?
Jo tack, lite öm efter en ofokuserad session igår... Tummade på knäskydden, vilket är dumt. Tänkte inte köra så hårt, men man slår sig ändå. Deppar jag lite över vädret, men det rår jag inte över det tyvärr. Det är chill...
 
Hur länge har du cyklat? 
Ehm.. Började tävla bmx racing 1985 men lade av med det 97. Var rätt bra på det faktiskt, SM, NM och EM medaljer, landslaget och grejer. Efter ett par struliga och kaotiska år i tonåren hittade jag tillbaka till cyklingen, denna gång från scratch med peggar på. Total newbie, Mackan och Andy lärde mig olika basics i minirampen. Sen har det rullad på och jag utvecklas fortfarande.

Första hoj?
En GT Machone. Chrome med blåa pads. 44-16 drevning, endelat vevparti.

Din nuvarande setup?
Simpel Debut 20.6 med Odyssey och Animal grejer. Custommålad efter eget behag.
Pegs på maaaaan!

Din favoritdel på hojen. Varför?
Min fastsvetsade hubguard. Enkel, billig och pålitlig, efter en idé som både Klas och
Jon Kanon kört på. Jag sabbade alla hubguards jag hade innan och provade detta vinnande koncept. Bikeguide-kidsen kallade den för det fulaste de sett, men de är nog fulare själva, hahahaha.



Vad fick dig att komma in på det här med filming?
Erik Torlief.
Han var vid tillfället den enda som gjorde bmx filmer i Sverige. Jag var hemma hos honom när han redigerade en kväll och jag insåg hur jävla häftigt det var. För mig blir det en förlängning av något jag älskar att hålla på med. Att få något jävligt coolt att kanske se ännu coolare ut. Jag prövade mig fram och Eriks då kommande projekt blev lagt på is. Jag fick banden han hade plus banden från Robbans och Jens världsomsegling, köpte en kamera och vips blev det en film. Nu för tiden blir jag inspirerad på två sätt när jag kollar bmxfilmer och jag lär mig nya saker rent estetiskt. Vågar prova mer med mitt sätt att filma. Progression fo shizzle.

Du har varit i NYC och cyklat med folket där omkring. Hur var det?
Häftigt. Cyklade inte så mycket med locals, det var mer att jag träffade
folk vid Brooklyn Banks. Snackade lite, många var rätt "coola med attityd", men chill
när man kom fram och hälsade. Det är tydligen inte så vanligt "over there".
De kunde knappt fatta att man kom hela vägen från Sverige för att cykla där. De visste knappt var Sverige låg.. "Ah is there scene in Sweden? That's awesome!"
Kan också säga att hålla koll på kameran kändes angeläget där vid banksen.

Snubben jag bodde hos var gammal bmxare, han cyklade med Vic Ayala och Will Taubin back in the days. Han visste var spotsen låg och visade mig runt och så. Det var mest vi som rullade runt. Fick lite skit filmat också.
Kul att cykla på spots som man ser i filmerna, det ger lite perspektiv på ens nivå hahahaha. De grabbarna är så bra att ni fattar inte.
Såg Edwin in action och hälsade på Vinnie Sammon, som sa det var cool att filma honom.
Starstruck som fan, men visa inte att du är en punk ass bitch hahahaha. Sen drog vi en sväng till Pennsylvania och körde trails en dag. Där var man på deras turf och det var bara att rätta sig efter det, inte sabba landningarna helst. Gjorde du det fixar du det direkt. Punkt. Sabbar du, fixar du. Hörde historier om folk som betett sig keff och åkt på smäll av localsen för att de inte shapat efter sig. Som värsta badguy-surfarna på film typ.

Men bara att besöka NYC är ju jävligt fett i sig. Som stockholmare blir man som en förvirrad lantis där.. Jag hamnade på en S&M klubb där de skrek "spank the tourist" och bjöd in på gangbangs och grejer... helt sjukt!



Bästa och sämsta med Stockholmsscenen?
Bästa: Vännerna, streetspotsen, två bra hallar på vintern, Skogås, ålderspannet på alla bmxarna. Många unga riktigt duktiga som kan gå långt, bara de inte köper moppe och börjar hänga i centrum! Att umgås med bmxvänner utanför cyklingen. De eldsjälar som lägger ner tid, pengar och massor av jobb för att det ska funka för oss bmxare. De är stora människor som brinner innerligt för bmx, Andy, Micke och Byggare Bob. Fan va de har lagt ner jobb. Andy har ju fan bajsat på ett politikersponsrat ungdomsmonopol och kört sitt eget, grävt i fickan för cash, för vår skull också. Det är fan stort!

Sämsta: cykelförbud i kollektivtrafiken, biltullarna (spots kan ligga långt ifrån varandra), vintern (gäller nog hela Sverige) och allt jävla grus som sopas bort för sent på våren. Griniga skejtare, störiga MTB kids.
Att bli beskjuten av ghettokids med luftpistol på streetrundor... True story.

Om du hade tunn hårväxt hade du kört helrakat?
Nä, men en fet flinthockey och mustasch! Nä, såklart jag skulle tagit bort det, flint e sådär när man är ung.. Är detta Johans fråga eller???

Park eller Street?
Här i Stockholm har det sett ganska lika ut genom åren; parken på vintern, streeten på våren, blandat på sommaren. Har inget emot att cykla park alls, men street ger ju så oändligt många möjligheter. Dessutom blir jag lätt uttråkad av att köra samma sak hela tiden, vare sig det är en streetspot eller en park. Jag blir pepp om jag får en idé om vad jag vill göra och var. Det kan ju vara vilket som. Tyvärr är vi i Sverige så fett beroende av säsongen.Dessutom är street oändligt mycket roligare att titta på, därför filmar jag helst street.Top of the line för mig är att upptäcka en ny stad eller plats på min cykel, hitta nya spots och därmed möjligheter. Bara glida, andas ny luft och insupa atmosfär.

Favorittrick?
Ah.. Det är så olika.. Jag är så sjuuukt dålig på barspins, så när jag sätter dom blir jag glad!
Annars är det när det är nya trick jag vill sätta och gör det. Jag gillar att sätta nya grejer och sen göra nåt annat nytt. Jag lär mig knappt saker som jag sedan "kan" utan bara testar nytt hela tiden känns det som. Nackdelen blir ju att du inte sätter grejer du redan satt förut hahahahaha.



Är du popare eller är det bara lösa rykten?
Nä, jag gillar pop. Fast det ska vara britpop 90-tal. Stone Roses, The Smiths, New Order typ.
Fast jag har fått höra att jag har "så jävla creddig" musiksmak. Jag lyssnar lika mycket på hiphop som pop eller punk eller nåt annat för den delen. Jag plockar russinen från kakan från de flesta genres om man så säger. Jag är schizad när det gäller musik. Nu senast har det varit gammal Soul, Ghettotech och Dubstep... Fast man festar bäst till punk.. nu är jag förvirrad här.

Favorit bmxrullar?
Animal "Can I Eat?" var ju om något mindblowing, likaså Voices. Tror inte några filmer på senare år gjort så stort intryck på mig. De har ju satt ramen för hur folk gör film idag. Några andra jag kollar på fortfarande är "Seeek & Destroy", Bicycle Unions gamla "Nails in the coffin" och Standard "Domination". Rick Moliternos del i den är pretty pretty. FBM´s filmer är guld. Butchers del i Neighbourhood Superheroes är ju också epic. En massa opposite, switch grejer, nollies och crankflips och luc-e grinds... Mycket inspirerande då i alla fall.



Favoritåkare?
De som cyklar med hjärtat.
Folk som är duktiga utan att vara fittnyllen och diviga. Är man pro så ska fan vara ett arsle rakt igenom eller en ödmjuk typ, ingen diva.

Något du vill tillägga?
Jag har sett Stian dra ett roofgap live. Det är sant och det var fett!

Folk du vill tacka?
CTRL, TUMULT, Childstoregubben, vänner, nära o kära. Carina my lovelylove!
Sweetleaf crew.Hela Stockholmsligan, Andy, Micke, Tobi Wan som gjort så mycket för scenen.
Badjo för hissad intresseflagga!