Ådalens historia

Djupt nere i kosmos finns en hemlighet. En hemlighet som inte ens du känner till. Långt nere bortom den eviga ålen. Längst inne i verklighetsslottet. I ett dammigt hörn av tronsalen. I en liten spricka i stengolvet. Där finns den. Hemligheten.

Dyker du långt ner i sprickan. Längre än du knappt vågar så ser du den. Svävandes på en liten boll står Ådalen. En plats som alltid funnits i något sorts tillstånd. Ett tag som en suck. Ett tag som en tanke. Just nu är den gjord av partiklar, så man kan säga att Ådalen sett bättre dagar. Fast man ska inte klanka ner på partiklar, det finns värre saker att vara gjord av.

Ådalens materiella historia började när kosmiska gaser tätnade och bildade grus, som blev till stenar, som samlades i ett klot och som slutligen blev till Ådalen. Där långt nere slungas Ådalen runt runt av solens gravitation.

Vad är solen undrar du? Det är en grej som mest finns till för att hålla Ådalen varm så att den kan fyllas med Kramforsbor. Kramforsbor är dom enda självmedvetna varelserna i Ådalen. Dom får köra bil enligt lag. Detta gör dom ofta.

För att kunna köra bil så skapade Gud diesel. Gud finns egentligen inte. Det har äldergudarna sagt till om för länge sedan. Men Gud har dispans i Ådalen. “Gud finns bara i Ådalen” borde vara Kramfors kommuns slogan. Detta är nämligen sant. Men istället är det, “I Hjärtat av Höga Kusten”. Inte sant.

Så här kommer det att vara tills Kramforsborna är trötta på att köra bil. Då upphör Gud. Då upphör även Ådalen.