Svensk historia 1809 – 1866.
UTRIKESPOLITIK
- I freden i Fredrikshamn 1809 avträds Finland till Ryssland. Finland
blir storfurstendöme med tsaren som storfurste. Genom freden med Frankrike
tvingas Sverige att ansluta sig till kontinentalsystemet.
- "1812 års politik" innebar ryskt stöd för en erövring av
Norge. Sverige medverkar i fjärde koalitionen mot Napoleon. (Slaget vid
Leipzig 1813)
- Inför hotet om en svensk invasion tvangs Danmark i freden i Kiel att avträda
Norge 1814. Svensk-norsk union. Alliansen med Ryssland består.
- Krimkriget (1853 – 56) I novembertraktaten garanterar England och
Frankrike Sverige-Norges territorium gentemot ryska krav. Svensk opinion för
ingripande i kriget mot Ryssland. I fredsslutet lovar Ryssland att inte uppföra
befästningar på Åland (Ålandsservitutet)
- Skandinavism (se Nordens historia)
INRIKESPOLITIK
- Politiska grupperingar.
1810 – 1840. Regeringen består av kungatrogna, konservativa ämbetsmän.
Relativt stort utrymme för personlig kungamakt. Liberal opposition i
riksdag och press (Ankarsvärd, Richert ; Aftonbladet, Göteborgs handels
och sjöfartstidning, Dagligt Allehanda, Argus)
- Oppositionella grupper: bruksägare, fabrikörer och köpmän, publicister
och andra intellektuella, vissa godsägare, vissa bönder (medelklass).
- Oppositionens program: samfällda, censurbegränsade val,
"parlamentarism", näringsfrihet, frihandel, tryck-och
religionsfrihet, folkundervisning, närmande till Storbritannien i st f
Ryssland
1840/41 års riksdag "liberalt genombrott", oppositionen behärskar
utskotten. Departementalreformen stärker statsrådens ställning i förhållande
till kungen. Delar av oppositionens program kommer i reformer under
1840-talet. Ministären de Geer 1850-1870. Den personliga kungamakten upphör.
Reformverksamheten fortsätts.
- Näringspolitik.
- 1815 års riksdag: Skyddstullar och importförbud. Både lantbrukar- och
industriintressen tillgodosedda.
Förordningar om laga skifte, hemmansklyvning och avsöndring år 1827.
Stärker bondeklassen ekonomiskt (hemmansägare)
Näringsfrihet: 1846 års fabriks – och hantverksförordning: Skråväsendet
avskaffas. Fritt hantverk på landsbygden. Lanthandel. Nya yrkesgrupper
utvecklas. 1864 full näringsfrihet.
Frihandelsvänliga – producenter av obearbetade råvaror (tackjärn,
havre)
Tullvänner – producenter av importkonkurrerande varor (textil)
1853/54 kommer lindringar i tullar och införselförbud. På 1850-talet
kommer stigande spannmålspriser och ökad svensk spannmålsexport att ge
ökade krav på frihandel.
Frihandelsseger i 1865 års frihandelstraktat med Frankrike.
1853/54 års riksdag beslutar om statliga stambanor.
- Uppluckring av stånden:
- Universitets- och vetenskapsrepresentanter i prästeståndet.
- Bruksägare, näringsidkare och fastighetsägare i borgarståndet.
- Frälsehemmansägare, säteriägare samt f d ämbetsmän i bondeståndet
Debatt och förslag till reformerad folkrepresentation sedan 1809. Reformvänner:
liberala medelklassgrupper och bönder.
1931 Ankarsvärd-Richert "Förslag till nationalrepresentation"
1846 års representationskommitté
- 1862 års kommunallagar. Rösträtt efter fyrktal. Kommunalstämma på
landet, stadsfullmäktig med vald ordförande i städerna. Landsting med
ordförande tillsatt av Kungl. Maj:t
1863 de Geers representationsförslag antaget som vilande. Antas
slutgiltigt 1865
- 1866 års riksdagsordning. Två kamrar, samstämmiga beslut utom i
statsreglerings- och bevillningsfrågor, då gemensam om röstning äger
rum.
- Första kammaren utses av landstingen på nio år och förnyas successivt
Valbarhetsvillkor: 35 år, innehav av fastighet taxerad till minst 80 000
rdr eller inkomst på minst 4 000 rdr
- Andra kammaren förnyas i sin helhet vart tredje år.
Rösträtts- och valbarhetsvillkor:
- 21 resp 25 år,
- innehav av fastighet taxerad till minst 1 000 rdr
- eller arrende av jordbruksfastighet taxerad till minst 6 000 rdr
- eller en inkomst på minst 800 rdr
De Geer avsåg att lägga makten i "medelklassens händer", men första
kammaren kom att domineras av storgodsägare och högre ämbetsmän och andra
kammaren av bönder.
- Skolpolitiken: Strid mellan nyhumanistiskt inriktade präster och förespråkare
för en mera praktiskt inriktad skola i 1825 års uppfostringskommitté.
- 1849 års läroverksreform: elementarläroverk – senare reallinje.
- 1842 års folkskolestadga: stigande bildningsgrad fick betydelse för böndernas
politiska inflytande. En folkskollärarkår bildas.
- Kyrkopolitik: Omkring 1860 får dissenters rätt att utträda ur
statskyrkan om de går in i annat trossamfund – konventikelplakatet upphävs.
Statliga ämbeten och riksdagsmannaskap öppnas för dissenters och
mosaiska trosbekännare.
- Fattigvårdsförordning 1847: skyldighet för socknen att ta hand om sina
fattiga
- Strafflag 1864.
- Husbehovsbränningen inskränks på 1850-talet. Förbjuds slutgiltigt
1860. Bakgrunden var nykterhetsrörelsen och goda konjunkturer för spannmålsexport
under 1850-talet.
- Kvinnoemancipationen:
- Lika arvsrätt 1845
- 1846 utvidgad näringsfrihet
- 1858 ogift kvinna myndig
- 1862 kommunal rösträtt åt kvinnor med egen inkomst
- 1870 studentexamen får avläggas av kvinnor
Tillbaka till historiesidan!
Tillbaka till Kov-Vux-sidan