Grekisk vetenskap.

Grekerna bygger sin vetenskap på spekulationer mer än på experiment och naturiakttagelser. Grekerna var de första som tänkte systematiskt och de är därför de första naturvetenskapsmännen.

Innan vi går vidare bör ta en titt på naturvetenskapen före grekerna - man kan ju annars få intrycket att vetenskapen började med grekerna! Hur uppstod naturvetenskapen?
1. Man iakttog månens växlingar (jmfr vecka) och fick månader. Först var de 28 dagar.
2. När människan blev jordbrukare måste hon ha en kalender ( för att veta när hon skulle så och skörda). Man studerade stjärnornas rörelser.
3. Jordbruket krävde redskap - så kom teknologin!!
4. Jordbrukets landinnehav - så kom lantmäteriet!!
5. Jordbruket i Nildalen: översvämningarna gjorde att man måste räkna om åkrarnas yta efter varje översvämning - så kommer geometrin!!
6. Handeln och utbytet av varor krävde: Siffror Pengar - det skapar: MATEMATIK.
Babylonierna var fena på det där med matte. C:a 1700 f Kr hade de ett sexagesimalt räknesätt med 60 som bas. De satte pi till 3. (Vad är det nu?). Vi har ärvt deras tidsindelning och graderna.
Egypterna var inte så duktiga matematiker! Inget positionssystem och ingen nolla. Vid bråk hade man bara 1 i täljaren:1/2 + 1/4 =3/4
ASTRONOMI. Babylonierna använde astrologi för att förutsäga stater eller individers öden med hjälp av planeterna. senare upp-rättade tempelprästerna system över planeterna. Man stod på "ziqqurater", tempeltorn. Man kände till de sju planeternas rörelser: solen, månen, Merkurius, Venus, Mars, Jupiter och Saturnus. Varför var det prästerna som skötte det hela? Jo, planeterna var heliga = gudar!

Zodiaken: Det bälte på himlen inom vilket de olika stjärnbilderna rör sig.Zodiak betyder djurkrets och har tolv olika delar som passeras under ett år.
Egypterna fick genom Nilens översvämningar en mera exakt tideräkning - 12 mån/30 dagar + 5 extra dagar. Så till grekerna! Vi börjar med:
Naturfilosoferna. De var matematiker och vetenskapsmän, som också försökte förklara världens sanna natur. De var påverkade av egyptier och babylonier. Grekerna bodde inte bara i det egentliga Grekland på den här tiden. I Jonien på Mindre Asiens västkust bodde:
THALES. (c:a 600 f Kr) Hade varit i Babylon och Egypten, där han lärt sig geometri och astronomi. T. förutsade en solförmörkelse i Miletos 585 f Kr Enligt T. var allt uppkommet ur vatten.
ANAXIMENES. A. sade att allt består av luft, pneuma, vilket betyder andedräkt. Lite halvreligiöst alltså!

HERAKLEITOS. H. ansåg att elden är alltings ursprung. Levande varelser är en blandning av eld och luft. Inget finns och inget dör (jmfr Buddha som levde vid samma tid!) Panta rei!

ANAXAGORAS. Kom med teorin att: "solen är en i världsrymden fritt svävande glödande sten", alltså inte så långt från sanningen!

DEMOKRITOS. Han var materialist. Han inför begreppet atomer för att förklara alltings uppbyggnad. Atomerna är olika till tyngd och storlek. Hur något såg ut berodde på hur det var uppbyggt, d v s vilken form och vilken storlek atomer har i olika saker. I en kombination bildar atomerna en sak, i en annan kombination en annan. Även själen bestod av atomer och sönderföll efter männi- skans död - en vedervärdig tanke för Sokrates, Platon och Ari- stoteles och de motarbetade därför Demokritos teori.

Pythagoréerna. De ansåg att alla teorier om naturen bör ha matematisk grund.De verkade i nuvarande Syditalien. Genom dem blev matematiken "religiös". De geometriska figurerna blev nyckeln till världens ordning. Den mest ideala figuren var cirkeln och klotet blev den ideala kroppen. Man kom på tanken att jorden var ett klot.

PYTHAGORAS. Man vet inte så mycket om honom, men han har gett namn åt pythagoréerna och "Pythagoras sats".

EMPEDOKLES. Utformade läran om de fyra elementen. Jorden består enl. E av:

1. Eld.

2. Jord.

3. Luft.

4. Vatten. Enligt E. var allt sammansatt av olika stora delar av dessa element. De förekommer aldrig i helt ren form i naturen. Det är från honom som vi har fått ordet element. Han ansåg att Kärlek och Strid behärskade tillvaron. Ibland var den ena förhärskande och ibland den andra Moralfilosoferna. De intresserade sig för saker som vad som är rätt och vad som är människans sanna natur. Aristoteles var också en stor naturvetenskapsman. För att förstå moralfilosoferna måste man ta en titt på:

SOFISTERNA. De var kringvandrande vishetslärare som var kritiska mot religionen. De hävdade: 1. Religionen är ett mänskligt påfund och strider mot förnuftet. 2. Det finns ingen allmängiltig moral.

SOKRATES. (Död 399 f Kr) S. var moralfilosof, dvs han tänkte omkring vad som var rätt eller orätt. S. reagerade mot sofisterna och sa:
1. Det finns något absolut rätt.
2. En inre röst "daimonion" varnar för det orätta.
3. Det värdefulla hos människan är själen. Den skadas om man gör något orätt. Sokrates anklagades för att förföra ungdomen och fick tömma giftbägaren.

PLATON. Det som gjort P. känd är hans idélära. Själen är fången i kroppens fängelse och längtar till den eviga, gudomliga världen, idéernas värld. P sätter (till skillnad från Demokritos) det andliga före det materiella. Detta kallas idealism. Från honom kommer begreppen idévärld - sinnevärld. I idévärlden finns idéerna som utgör grunden för allt som finns i sinnevärlden Själen längtar dit. Högst av alla finns det godas idé, d v s Gud! Endast de fullkomliga, d v s filosoferna kan komma dit utan att återfödas. P. har påverkat kristendomen. P. gillade matematik och astronomi. han grundade en skola i Aten, Akademia. P. ansåg att himlakropparna var de ideala geometriska formerna, men gillade inte att de gick omkring lite hur som helst på himlen. Han gav sina elever i uppgift att få fram regler för deras rörelser och på vilka dess kunde återföras. Eudoxos konstruerade ett system med cirklar och sfärer som kunde förklara himlakroppar-nas rörelser. Han behövde 27 sfärer. Jorden var medelpunkt!. Kallipos lade till några sfärer och fick 37 stycken. Detta system tog Aristoteles över!

Tillbaka till Kom-Vux-sidan! Tillbaka till Religionssidan!