Sveriges politiska enande, kungen, regeringen och riksdagen.

Enandet.

I Kristoffer landslag från 1442 står det att det inte får finnas mer än en kung i Sverige och riket är av hedna värld sammankommet av Svea och Göta riken.

Hur har enandet gått till?

• Sagan: Ingjald Illråde som dödade sex småkungar och gjorde sig till härskare i riket
• Tidig utveckling:
• byar – bygdelag – folkland
• mellan dessa låg oupodlad mark och obygd
  
  Hur vad den administrativa indelningen av de två landsdelarna?
• Svealand – hundare
• Götaland – härad

Det är okänt när och hur de stora statsbildningarna uppkommit.

Svitjod var landet norr om Mälaren. Uppland och delar av Västmanland. Svearna bodde i Svitjod. Uppland bestod av Tiunda-, Attunda- och Tiundaland. Utgångspunkten för de namnen måste ha varit ett enat Uppland.

Samlande faktorer vid bildandet av ett enat Uppland:

• Kungavalet på Mora äng
• Gudskulten vid Uppsala
• Tinget vid offerfesterna

Olof Skötkonung är den förste som kan bevisas ha varit kung i både Göta-och Svea rike

Kungens ställning.

P g a de dåliga kommunikationerna och naturahushållningen måste kungen och hans hird (hov) ständigt vara på resande fot. De ekonomiska resurser som stod kungen till buds var:

• Andel i böter (kungen var den högste rättsvårdaren)
• Uppsala öd

• Ursprungligen templet och det i anslutning till detta byggda huvudsätet.
• Senare blev det namnet på alla de gods som kronan ägde
• Husabyar – byar där kungens visthusbod fanns. Leddes av kungens bryte (=här fogde). Bönderna levererade mat och varor till husabyn.

• Gästning. enligt germansk åskådning var skatt inte förenligt med en fri mans ställning. Man hade däremot tjänsteplikt, och en av dessa var skyldigheten att ta emot kungen och hans följe.

Regering och riksdag.

Kungen hade i början av enandet en slags sammanhållande funktion snarare än en verklig regent. Några exempel:

• Man hade landskapslagar i de olika landsändarna (landslag c:a 1350.
• Kungen skulle erkännas på en eriksgata
• På tingen avgjordes de flesta ärendena av fria män (direkt demokrati)

För att de centrala besluten skulle kunna nå ut, och för att kungens beslut inte jämnt och ständigt måste ha landskapens godkännande, så måste en form av centralt samarbete mellan kung och stormän inrättas, och en sån blev herredagen. Ur den utvecklades:

• rådet
• riksdagen

Rådet.

Utvecklades under 1200-talet. Där ingick biskoparna (ärkebiskopen var lagfäst som ledamot) stormän och lagmän (ofta samma personer). Rådet ansåg sig som medlare mellan kung och folk.

Riksdagen.

Tilkom under senmedeltiden (ta upp skillnaderna mellan allmän och svensk medeltid). Förr ansågs Arboga möte 1435 vara första riksdagen. Men det finns inget som tyder på att det skulle ha funnits någon allmoge med vid det mötet. Endast de två högre stånden + köpmännen (=representanter från köpstäderna, dvs borgarna). (Men Arboga firade ändå 500-årsjubileum 1935). Det första riksdagsmötet torde vara det som ägde rum i Uppsala 1436, efter Engelbrekts död.

Ättasamhället.

Några punkter som visar ättens betydelse:

• En träl kunde friges, men måste ätteledas för att bli en fri man
• Jorden var ättens egendom. Man hade bördsrätt och jorden fick inte salubjudas utan att först ha varit hembjuden till släkten till "justum pretium" (=skäligt pris, annars kunde inte släkten bjuda på jorden)
• Ättarboten. Böter som betalades till den dräptes släkt. Finns i landskaps-lagarna. Ex: om ens far hade blivit dödad så fick släkten en summa pengar som gottgörelse