1. Frankrike: Ludvig XI (1461-1483):
- flyttade gränserna utåt (ursprungligen bara "Ile de France")
- byggde upp en kunglig armé
- kuvade rebelliska adelsmän
- gjorde slut på städernas frihetsbrev
Frans I: konkordatet i Bologna med Leo X 1316 innebar att:
- påven fick in sina annater från prästerskapet
- kungen utnämnde biskopar och abbotar vilket gjorde att reformationen inte var
lika angelägen i Frankrike.
2. Spanien: 1469 förenades Aragonien (Ferdinand) och Kastilien (Isabella)
till en personalunion.
Denna hade skilda politiska och juridiska institutioner och man hade skilda språk.
Religionen var den enande kraften och inkvisitionen var den enda gemensamma
institutionen.
P g a detta blev religionen så viktig för den spanska monarkin.
- 1492 erövras den sista moriska besittningen, Granada (morisker)
- " fördrivs judarna (maraner)
De judar som fördrevs kom till Orienten och Nederländerna. De spanska judarna
kallades sefarder till skillnad från ashkenaser, som var judar från andra
europeiska länder. Förföljelser mot de judar som konverterat till
kristendomen för att slippa utvandra.
Ovilja mot fläsk och lördagsarbete var tillräckligt för att man skulle hamna
inför inkvisitionen.
3. Tyskland: Problemet för Tyskland när man ville skapa en nationalstat var
att det fanns så många olika statsbildningar:
- Furstestater: hertigdömen och markgrevskap, t ex Sachsen och Bayern
- Kyrkliga stater: biskopsdömen och abbotsdömen, t ex Mainz och Köln
- Kejserliga städer: 50 stycken. Dominerade det ekonomiska livet i Tyskland
- Riksriddarna: c:a 1000 stycken. Erkände endast kejsaren som överhöghet.
Några få gods Kejsarvärdigheten var något man valdes till.
Valkollegium utgjorde sju s k kurfurstar från furstestater och
kyrkliga stater.
Att skapa en enhet av dessa lyckades inte förrän på
1800-talets mitt (av Otto von Bismarck).
4. England: Vad gjorde att Englands kungar lyckades stabilisera sin makt trots att de hade problem?
a) Man hade ingen fullständigt genomförd feodalism
Vilhelm erövraren fortsatte den anglosaxiska
traditionen med kunglig överhöghet över stormännen och deras vasaller:
- stormännen svor trohetsed mot
kronan i första hand och mot länsherrarna i andra
hand
- privata krig var förbjudna mellan
vasaller
b) Förstärkning av de ekonomiska resurserna: - satsning på nya näringar, handel och textiltillverkning - ökning av kronans inkomster och jordinnehav. Man hade ¼ av landets jord efter Henriks indragning av klosterjorden (i Sverige: 1521: 5,5 % - 1560: 28,2 %)
c) Effektivare förvaltning: Kontrollen av förvaltningen skärps - ingen mening med att höja skatterna om man ändå inte får in dem.
d) Statens verksamhetsområde utvidgas: - Kyrkan lades under staten - Man fick en lag om fattigvård. Den hade tidigare legat på kyrkor och kloster. Nu skulle den bekostas av kommunala skattemedel och ombesörjas av socknarna. - Ökat inflytande över rättsskipningen, t ex Stjärnkammaren som dömde i förräderimål - brott mot staten.
Den kommersiella revolutionen.
Några allmänna drag:
1. Allmän orientering västerut. Orsaker - de nya handelsvägarna - sillen går till i Nordsjön i st f i Öresund
2. Under 1500-talet förskjuts tyngdpunkten i handeln, från Hansan och Venedig till förmån för England, Nederländerna och Portugal-Spanien.
Den kommersiella revolutionen i England:
Ledde till ökad handel, bl a med Ryssland via Norra Ishavet.
Importvaror: talg, hudar, läder och pälsverk Exportvaror: främst textilvaror
Orsaker till den ökade handeln i England: - stark furstemakt - skyddat militärt läge - råvarutillgångarna ull och järn
Ostindiska kompaniet.
Kapital: Kom från tidigare handel och plundringsfärder, t ex Sir Francis Drakes mot Spanien 1580, som gav 600 000 pund i behållning på satsade 5 000 pund.
Finansieringsform: Aktiebolag. Genom spekulation sattes kapital in vid utrustningen av resan och vinsten efter en eller flera resor delades i proportion till det man satsat. Spekulationerna måste godkännas av bolagsstyrelsen.
1657: Man hade fast kapital som stod kvar hela tiden. Vinsten var 18% per år och man hade gott ekonomiskt rykte. Man fick låna pengar till endast 3% ränta. I st f att ge ut aktier så lånade bolaget och investerade genom självfinansiering och aktierna gav en hög överkurs på den öppna marknaden.
1700-talet: - Då fick kompaniet överhöghet över Indien, som drevs som en väldig handelskoloni. - Medlemmarna i kompaniet var bland de rikaste i England vid den här tiden. - Råbomull och bomullstyger från Indien var de värdefullaste varorna i handeln på Östern. I o m att frihandelsprincipen laissez-faire vann insteg så förlorade O. monopolen och 1858 likviderades kompaniet. Då hade det hjälpt till att finansiera de industriella revolutionen som hade pågått i 100 år redan!
Tillbaka till Kom-Vux-sidan! Tillbaka till historiesidan!