Förändringar i jordbrukstekniken under medeltiden.

 

· Plogen - förses med hjul, plogbill och vändskiva. Skar djupt. Skrapplogen kunde inte användas i norra Europas bördiga, tunga jord.

· Dragdjur - Plogen fordrade åtta oxar och dessa ägdes gemensamt av bönderna. Små kooperativ med starka byråd uppstår.

· Tegar - Plogen och de åtta oxarna ledde till att man plöjde så långt man kunde för att slippa vända plogen så ofta. Remsorna blev ungefär 200 meter långa.

· Treskifte - i st f tvåskifte. Den bördiga jorden behövde inte vila ett år mellan skördarna. Höstsådd - vårsådd - träda.

· Vattenkvarn - användes allmänt efter Karl den stores tid. Samma princip användes sedan i textilindustri och smedjor.

· Hästen - blev dragdjur kring år 1000 p g a att man uppfann ny sele och hästskor (kom från Asien).

· Väderkvarnen - kom på 1100-talet.

Dessa förändringar leder till ökad produktivitet, som i sin tur leder till ökad befolkning. Användningen av dragdjur och maskiner leder till att slaveriet avskaffades.

Feodalismen.

För att få en förklaring till varför feodalismen uppstod så måste man behandla de "nya invasionerna", som tvingade fram en duglig försvarsorganisation. Vilka var invasionerna?

· Saracenerna - 800-900-talen. De var muslimska pirater som opererade med Afrika, Spanien och Medelhavsländerna som utgångspunkter. Man genomförde inga erövringståg som de tidigare muslimska erövrarna, utan man gjorde sjörövarräder. Från Galliens sydkust anföll de även in mot landet.

· Ungrarna - magyarer. De kom från de asiatiska stäpperna. Ryttare. Härjade i Tyskland, norra Italien och östra Gallien. År 955 besegrar Otto den store en stor ungersk armé vid Lechfeld nära Augsburg.

· Vikingarna - från Skandinavien. (De mest fruktade). Tre grupper:

1. Danskarna - rumsterade i frankerriket och England. År 911 får Rollo (Gångerolf) en förläning i Normandie, för att hjälpa frankerkungen mot andra vikingar. 2. Svenskarna - for i österled, d v s mot Ryssland och Bysans. Novgorod och Kiev blir viktiga stödpunkter i deras färder. 3. Norrmän - härjade i Skottland, på Irland och öarna i Nordatlanten. Island blir koloniserat av norrmän.

Orsaker till expansionen:

· Frankerrikets svaghet - i Verdun delades riket mellan sönerna Ludvig, Lothar och Karl 843. · Ökad befolkning - stormännens söner gav sig ut för att erövra rikedomar. · Vikingaskeppen - hade både segel och åror. De var grundgående och var idealiska vid anfall från långgrunda stränder. Besättningen var på 40 till 100 man. och kunde segla i upp till tio knop. Man gjorde snabba räder och man stal ibland hästar och red längre in i landet.

Invasionerna var alltså en orsak till att feodalismen uppstod - man måste centralisera försvaret, så att varje landsända kunde försvara sig mot attackerna. Det finns ändå ytterligare ett par faktorer som man måste ta med när man diskuterar feodalismens framväxt - som också har med försvaret att göra.

· Penningstocken - genom att penningekonomin var svagt utvecklad, så kunde furstarna inte få pengar till att avlöna soldaterna med. I stället fick stormännen län (=feodum på latin) som ersättning för att de gjorde krigstjänst. Under sig samlade länsherren vasaller som i sin tur fick jordområden mot prestationen att tjäna länsherren. Feodalismen var alltså ett system med ömsesidiga lojaliteter. · Ändrad militärorganisation - på 730-talet i frankerriket. Kavalleriet blev viktigare och soldater till häst var dyrare än fotsoldater. Karl den store såg att man måste möta araberna med kavalleri.

· Bönderna själva - tog ofta sin tillflykt till länsherrarna. Genom att ge upp äganderätten till sin jord, så slapp de mindre jordägarna göra krigstjänst. De blev alltså vasaller eller landbönder. Det var det vanligaste sättet att undgå följderna av den anarki som rådde. Man skyddade sig till liv och egendom genom att bli landbonde.

Feodalväsendet uppstod i Frankrike och hade sin höjdpunkt på 900-1000-talen. Det var inte allomfattande utan hade olika former i olika länder. Längst ner i botten fanns de livegna, slavarna. De producerade det som feodalväsendet existerade på.

 

(Bild på klasstrukturen)

Tillbaka till Kom-Vux-sidan! Tillbaka till historiesidan!