Thomas Hobbes: gav den världsliga motiveringen till en absolut, d v s oinskränkt, furstemakt.
Varför började den absoluta monarkin under 1600-talet?
- Kvarlevande feodala tankegångar och sedvänjor gjorde det omöjligt att
ena staterna.
- Det trettioåriga kriget med dess maktkamp mellan religioner och religiösa
intressen gjorde att folk ville ha fred och lugn.
Thomas Hobbes: materialist och icke-religiös
· I naturtillståndet levde människorna i anarki och alla fick göra vad de
ville, d v s hade oinskränkt makt.
· Den enes rätt kolliderade hela tiden med den andres.
· Driften att bevara livet är lika stark som egoismen och därför ingår man
ett samhällsfördrag, där de enskilda avstår sin suveräna rätt och ger den
till en styrelse som alla lovar att underkasta sig.
· Att göra uppror var omöjligt. Ifrågasatte man suveränen så undergrävde
man det skydd man hade fått genom samhällsfördraget.
· Moral, rätt och tro fastställdes av suveränen.
Boussuet:
· Gav Ludvig XIV:s kungamakt en religiös motivering.
· Kung av "Guds nåde".
· Med hjälp av Moseböckerna och Samuelsböckerna bevisar han hur gudomligt
Ludvigs kungadöme är.
· Gud var skapelsens herre och han påbjöd monarkin i Israel.
· Gud hade gett kungen makten och han var endast ansvarig inför gud. Trots att
de båda teorierna inte var förenliga så användes de samtidigt för
att motivera en oinskränkt kungamakt.
Frankrikes stora sekel.
Förutsättningar:
· Feodal splittring
- Frankrike ett stort land, tre gånger så stort som England.
· Religiösa motsättningar.
- Calvin fransman från början
- Kalvinismen spreds snabbt
- Hugenotter
- Bartolomeinatten
- Henrik IV (1589 - 1610) "Paris kan vara värt en mässa"
- Ediktet i Nantes 1598
· Utrikespolitiken. Inringat av det habsburgska väldet, d v s Spanien, Tyska riket och Nederländerna.
· Ekonomi. Trasslig p g a de långvariga oroligheterna.
Tre perioder i Frankrikes historia under 1600-talet:
1. Henrik IV: 1589 - 1610
2. Kardinalernas tid: - Richelieu 1611 - 1642 - Mazarin 1642 - 1661
3. Ludvig XIV: 1661 - 1715
Richelieu var politiker i första hand och katolsk biskop i andra hand. Han skötte politiken åt Ludvig XIII. Målet var att stärka statsmakten och centralisera styrelsen.
Viktiga drag i Richelieus politik:
· Hugenotternas kuvande: hugenotterna hade efter ediktet i Nantes blivit en
stat i staten - de hade rätt till protestantiska trupper och befästa städer
(c:a 100 st.). Richelieu tog ifrån dem deras arméeer och befästa städer,
men lät dem behålla sina religiösa och politiska rättigheter (efter
ett uppror 1527).
· Högadeln kuvas: Richelieu förbjöd privat krigföring och lät riva alla befästa slott som kungen inte själv behövde. Han förbjöd dueller mellan musketörerna. Högadeln behöll sin rätt till högre ämbeten i staten.
· Utnämnandet av intendenter: dessa var tjänstemän av borgerlig börd och avlönades av staten, vilket gjorde dem till lydiga redskap för kardinalens vilja
· Skattepolitiken: där lyckades han sämre. Bönderna i tredje ståndet betalade de tunga skatterna, medan de två andra stånden hade privilegier, bl a skattefrihet. Bara en bråkdel av skatterna kom in till kronan.
· Utrikespolitiken: Målet var att häva inringningen från det habsburgska huset. Fr o m 1630 gick man på allvar med i det trettioåriga kriget, för det såg ut som om kejsaren och de katolska trupperna på allvar skulle segra. Tillsammans med holländarna stöder han den svenske kungen mot den katolska koalitionen. Kriget var en utländsk uppgörelse på tysk mark där många var inblandade. Syftet nåddes och man lyckades splittra Tyskland fram t o m Bismarck.
Mazarins politik:
· Under hans tid infträffade ett stort adelsuppror, Fronden, 1648, där högadeln
krävde att generalständerna (riksdagen) skulle inkallas. Adelsmän
och deras trupper drog genom landet och terroriserade bönderna.
· Upproret var riktat mot Mazarin och misslyckades därför att borgare och
adel inte kunde samarbeta.
· Efter Fronden och religionskrigen var borgare och bönder redo att välkomna
en stark kung som skydd mot adeln.